Intervju med årets spelare Anton Strandberg

I hård konkurrens såväl kvalitativt som kvantitativt utsågs Anton Strandberg till årets spelare 2014 i FC Samp. Men vem är denna Anton egentligen? Eftersom Samps trupp innehåller fler människor än en genomsnittlig mellandagsrea på Kupolen i Borlänge krävs det att till och med årets spelare presenteras för massan.

1397760_654350217950126_229006360_o

Anton Strandberg var fram till puberteten en stor talang med stora ambitioner, men med såväl stigande ålder som testosteronnivå i kroppen gled intresset mer och mer över från linement, taktikgenomgångar och försäsongsträning till vin,
kvinnor och sång (ursäkta det klyschiga uttrycket). Efter att under flera års tid ha slitits mellan sina två till synes oförenliga intressen blev Anton till slut hel när han hittade FC Samp, en förening där just vin, kvinnor och sång inte ses som en motsats till fotbollen, utan som en naturlig del av den.

Grattis till priset som årets spelare 2014 Anton. Trots utmärkelsen finns det säkert folk i truppen som inte har full koll på vem du är, så kan du börja med att berätta kort om dig själv?

-Stort tack! Det kryllar verkligen av stora profiler och duktiga spelare i det här laget, så att vinna det här priset är oerhört smickrande. Jag spelade otroligt mycket fotboll som liten och när jag slutade nian började jag på fotbollsgymnasium. Jag tänkte satsa och bli proffs, men någon gång i tvåan på gymnasiet, när den där ordentliga satsningen skulle komma så blev det för mycket fotboll för mig och jag la ner helt. Det ska även sägas att jag upptäckte spriten, och att spela fotboll och festa gick inte riktigt ihop. Jag slutade träna, både i skolan och i mitt lag, Spårvägens FF. Men mitt fotbollsintresse har alltid funnits kvar, så när chansen dök upp att få börja lira i Samp tillsammans med min barndomsvän Olle Eriksson återkom det där ordentliga suget, och nu står man här som årets spelare i Stockholms profilstarkaste lag. Något av en Askungensaga kanske!

Vi har ju några spelare från södra Dalarna i laget, och alla därifrån är nog familjära med problemet att spriten lätt sänker en karriär. På tal om just Olle, han plockade hem både skytteligan och assistligan. Varför blev just du årets spelare, vad har du som han saknar?

-Äh, Olle kan ju inte vinna allt, då skulle han bli alldeles för mallig. Jag ser inte mig själv som en framstående profil eller som en magisk spelare, men om jag får gissa så hoppas jag att jag fick priset för att jag alltid ger allt och för att jag är en uppskattad person, inte bara genom min attityd på plan utan även vid sidan om.

Vi har redan varit inne på din bakgrund, men jag tänkte att vi ska försöka gräva lite till just där. Idag är du 25 år vilket betyder att du har drygt 12 år kvar innan du når upp till lagets medianålder. Men vem var Anton Strandberg för 10 år sedan, då du var 15 år gammal?

-Hmm för tio år sedan var jag en pubertal liten pojke som bara var intresserad av fotboll och älskade Figo. Som tur är har jag vidgat mina vyer nu och har väldigt många olika intressen.

Figo ja, vi vill inte se några judasövergångar från Samp. Då skickar vi hunden på dig. Tillbaka till just Samp. Sällan samlas så många profiler på samma plats som i Samps omklädningsrum. Hur brukar du beskriva klubben för människor som inte vet något om Samp?

-Ja, den där hunden är ingen man vill bli ovän med. Men det är ingen risk att jag lämnar för ett annat lag, jag är helt förälskad i den här föreningen (nu får nog Matte bjuda mig på ett glas Prosecco för dom orden istället). En anledning till att jag inte var jättesugen på att börja spela i ett lag igen efter att jag la ner var nog den grabbiga stämningen som flödar inom fotbollen och den stora pressen killar sätter på varandra. Men stämningen i Samp är helt magisk, även om alla vill vinna matcher så spelar det i slutändan ingen roll egentligen, Det är gemenskapen som gör det så kul att vara med här, och det är vad jag brukar säga till andra. Stämingen är otroligt positiv och motiverande. Jag funderar dock ofta på vad som skulle hända om vi vann någonting med laget, serien till exempel. Då skulle det ju bli fullkomligt kaos, om vi vinner serien med det här gänget så skulle nog fan Stockholm exlplodera.

Det finns som sagt många karaktärer i laget, och vissa av dem lever betraktat utifrån helt overkliga liv. Därför undrar jag; om du fick vara en person i laget för en dag, vem skulle du vara och varför?

-Rolig fråga! Alltså på något sätt skulle man vilja vara Muppetto och resa runt världen och instagramma. Problemet är att jag är 173 cm kort och jag tänker fan inte krympa en halvmeter till bara för att få hänga i sköna flygplatslounger. Istället skulle jag nog vilja vara Lasse, en trevlig kille med jobb och barn. Det skulle nog vara uppfriskande att få pröva på det livet någon gång, trots att det går emot mitt motto: ”Rock ’n’ Roll är bättre än ett stadigt kneg”.

Ett motto så gott som något. Apropå Muppetto så sprang jag (Petter) på honom på en gata i Madrid när jag var där i höstas. AIK kan slänga sig i väggen, Muppetto är fan överallt på riktigt. Jag avslutar med en sista fråga. Vad blir årets snackis i Samp nästa år, vilken händelse kommer alla snacka om på årsfesten när säsongen sammanfattas?

-Hahahah det är ju helt sjukt, jag tror knappt på vad jag hör när det gäller Krister längre. Förhoppningsvis blir snackisen att vi slaktat allt motstånd under säsongen och vunnit serien, och även att jag slår Olle i den interna skytteligan. Jag tror själv att det är möjligt!

Det går säkert, jag tror att Olle har peakat.

-Garanterat.

Fem snabba:
Avicii eller Gigi D’Agostino?
Gladiatorerna eller All annan TV?
Match eller konsert?
Hemmakväll eller stökig kväll?
Årets spelare eller skytteligavinnare?

God fortsättning och Gott nytt år önskar Petter Gustavsson och hela redaktionen!

Lämna ett svar