Årskrönika signerad Christopher Kviborg

Det blev för ett par sekunder helt tyst i idrottshallen ute på Lidingö men stillheten bröts snabbt av ett kaskadliknande skratt.

Thomas Wilbacher hade inlett sin uppvärmning och det var en syn för Gudarna. Ett stenhårt ben-pass på gymmet dagen innan hade gjort Rönninges största diva i modern tid bokstavligt talat orörlig.

Men väl i matchspel såg Gilardino-kopian het ut. Men det var också det sista vi såg av Herr Wilbacher på cirka nio månader innan tidernas stökigaste årsfest gick av stapeln i oktober.

Och det är där vi har tidsaxeln för FC Sampierdareneses säsong 2015, uppvärmning Wilbacher – årsfest hösten 2015.

År 2014 kan väl i snälla ordalag beskrivas som ett så kallat mellanår där framförallt riktigt suspekta bortamatcher gav mer skräck än glädje. Och då tänker jag främst på de sportsliga resultaten även fast man fick ducka för en och annan inkastad cykel emellanåt.

Men när 2014 blev till 2015 ställde FC Samp upp med tre lag i samma turnering. Taggat värre. Det hela blev till ett fint avstamp mot en säsong som skulle visa sig innehålla många höjdpunkter.

Vårsäsongen avverkades också på ett klart godkänt manér. Sex segrar, två kryss och en förlust på de första nio inledande matcherna var onekligen ett steg framåt sett till säsongen 2014.

Bland höjdpunkterna ett uppsnackat derby mot Azzurri där mycket skulle kretsa kring Patrick Ekwalls sena kvittering och för dagen exceptionella munläder. En match med sådan ”kackel-faktor” att fotbollsmatchen lätt kunde misstas av ett lokalt kafferep.

Våren och sommaren bjöd också på ett par självklara scenarion:

– Olle Eriksson gjorde ungefär 3000 mål.
– Matte Büman varnades för ett par solklara mordförsök.
– David Fjäll tunnlade minst tre olika spelare, i tre olika matcher, som sista man i försvarslinjen. Det gick inte alltid hem.
– Inte ens den mest avancerade GPS:en kunde få någon fason på Viktor Morgårdens positionsspel. Gällande överraskningar av positiv art visade sig klubbens nya ”diktator” vara smått sensationellt vass som anfallare!

Av de mer oväntade händelserna visade sig en annan Christoffer ersätta en annan Christopher som klubbens i särklass mest skadade spelare. Kviborg lämnade med stolt hand över taktpinnen till Hemmilä vars baksidor är fragilare än Sveriges regering just nu.

Sommarens fotbollsfria bravader bjöd onekligen på många äventyr. Efter en semesterresa till Sardinien tog Matte Büman solbrännan till en helt ny nivå; läderbrun.

Och möjligen var det så att våra solbrända bukar stod i vägen när höstsäsongen skulle inledas? Två raka 3-2-förluster spelade bort FC Samp från en tilltänkt förstaplacering där framförallt insatsen mot Kronobergs BK går till historien som den mest bortskänkta trepoängaren någonsin.

Förvisso pangade vi i rent vredesmod in makalösa 42 mål efterkommande sex matcher, tillika segermatcher. Den skönaste av glorior mot Azzurri efter ett sent avgörande från straffpunkten – naturligtvis i kombination med snedsurrets moder.

Allt låg dessvärre inte i FC Sampierdareneses händer inför den avslutande omgången mot redan division 6-klara Tekniska Högskolan. Vårens premiär hade som bekant slutat 4-4 klubbarna emellan.

Spelmässigt stod FC Sampierdarenese kanske för säsongens bästa insats men vid ställningen 2-2 var det inte ett alternativ att bara gå för en poäng. En bra slutspurt blev likväl till en slutgiltig 2-3-förlust. Men det var med huvudet högt vi ändå kunde lämna Stadshagens IP som trea i tabellen.

År tre i vår klubbs korta historia måste anses som den bästa hittills. Intresset för denna klubb har aldrig varit större. Vilket har märkts på närvaro för träningar och matcher, publik, årsfest och sociala medier. De sistnämnda som vi alla använde för att följa klubbens magiska pilgrimsresa ner till Genoa.

FC Sampierdarenese är idag oändligt mycket mer än en division 7-klubb. Klubben involverar över 50 spelare och hundratals medlemmar. En välfungerande styrelse finns på plats och engagemanget från alla håll och kanter håller mycket hög nivå.

Detta är inte frukten av några enskilda individers insats. Den kollektiva insatsen är den genomlevande röda tråden i denna förening.

Förutsättningar för att 2016 ska bli ännu bättre än 2015 finns till vårt förfogande. Med samma insats och kärlek till vår klubb kan ingenting, verkligen ingenting, stoppa vår framfart 2016!

Jag vill med den här årskrönikan tacka alla inblandade i och omkring vårt lag säsongen som varit. Jag vill också passa på att bjuda in er att följa med även 2016, en resa ni sannerligen inte vill missa!

CHRISTOPHER KVIBORG

Detta inlägg har 37 kommentarer

Lämna ett svar